Gamla ljus blir nya ljus

Det blir ju alltid lite stearin kvar i botten av ljuset när ljuset har brunnit ut. Jag tänkte att det väl måste gå att göra nya ljus av det så jag testade och det funkade hur bra som helst! Det var lätt men pilligt.

Jag samlade stearin från utbrunna ljus i en glasburk. Tog bort smuts och vekar och annat fult och lade sen ner hela glasburken i ett bad med varmt vatten. Långsamt smälte stearinet till en genomskinlig massa.

Jag använde aluminiumformarna från gamla värmeljus och limmade fast en veke som jag köpt i en hobbybutik i botten. det var ganska lätt att rikta veken uppåt när stearinet stabiliserat sig lite. Nästa gång tänker jag använda stearinet som lim.

Fint brann sen ljuset. Det brann snabbare än köpta värmeljus, jag vet inte om det berodde på vekens tjocklek eller på stearinet. Ett kul pyssel som jag tänker göra igen. Nästa gång ska jag experimentera med olika färger tror jag och se hur det blir. Vi har både röda och vita ljusrester. Kanske också göra någon form som man sen kan ta ut ljuset ur när det har stelnat så att det blir som ett blockljus.

Höstpyssel

Regnet öser ner ute och jag tänkte passa på att visa lite höstpyssel som jag har fixat. Det fanns massvis med rönnbär tidigare och av dem har det blivit en rönnbärskrans.

Förutom att jag tycker den är fin att titta på fungerar den också som matbord/matsal för fåglarna. Varje dag är där någon som snaskar i sig av bären. Vi får städa väggen i något skede… Tydligen gäller inte ”don’t shit where you eat” principen för fåglar.

När jag ändå var igång med höstpysslet så blev det lyktor av glasburkar också. Jag tycker löven ger så fint orange sken. Jag hittade inget lim så jag fäste löven med ståltråd. Annars är sådana burkar där limmet från etiketten inte riktigt lossnar utan lämnar kladd kvar perfekt, bara att sätta på några löv så är det klart.

Det är nu supermysigt på terrassen med ljus och lampor och det behövs för det börjar bli riktigt mörkt nu. Nu har vi stängt av vattnet här så det är nu utmaningarna börjar på riktigt. Hittills har det inte varit något problem alls faktiskt.

Nytt liv åt vinbärsbuskarna

Jag bestämde mig för att ge vinbärsbuskarna här på lande lite kärlek. De var nästan helt uppätna av en vintergröna som tagit sig lite väl mycket frihet. Svarta vinbären hade försökt fly in mot en närliggande rhododendronbuske. Ingen ordning alltså. Jag vet egentligen inte särskilt mycket om vinbärsbuskar, men jag tycker det är roligt med trädgård och tycker det är roligt att pyssla om sådant som växer här.

Nu snyggade jag till buskarna lite grann. Jag tog bort grenar som var döda och sådana som helt hade vuxit åt konstigt håll och sedan gjorde vi tillsammans en “lite cowboy” (som Chris brukar säga när vi kanske inte har 100 % planerat hur det ska bli till slut) ställning för att hålla grenarna upprätt.

Tänk att vinbärsbuskar som har 3 kvistar ändå kan leverera bär

Det är fler än vi som gillar vinbärsbuskar

De grenar som levde men växte åt konstigt håll tog jag tillvara. Jag hoppas de ska få nytt liv. Jag klippte dem så de blev 10-15 cm och satte ner dem i några krukor. Nu hoppas jag på att de får rötter. När det blir kallt tänker jag gräva ner dem i en pallkrage med kruka och allt och täcka med löv. Där får de lov att överleva tills våren kommer. Eller så dör de, men då har de i alla fall fått en chans och det förtjänar alla.

Höststormarna är här och det går att kajaksurfa!

Det börjar kännas mer och mer som höst. Björklöven är fortfarande till stor del gröna och det är fortfarande varmt, men stormarna har börjat. Havet lever verkligen.

Jag gick länge omkring och tittade på hur vågorna betedde sig för jag ville så gärna kajaksurfa. Jag har sett potential till det förut och var ganska ivrig.

Jag tänkte att en udde skulle ge mig lite vindskydd, men jag hade fel. Eller det blev inte tillräckligt med vindskydd i alla fall. Jag kände på stormen i max 10 minuter, sen var jag helt slut.

Vinden mojnade, vågorna stannade kvar och jag lekte omkring bland dem. Det syns på många av bilderna att jag tyckte det var superkul.

Till sällskap hade jag många fåglar som chillar ganska hårt, fast stormen river i dem. Och Chris förstås som tog bilder och gjorde ”hang loose” tecken eller gav tummen upp när jag fick en våg.

Efter en storm är det alltid kul att gå längs stranden och se vilka strandfynd havet har hämtat åt en. Oftast är det tyvärr plastskräp man får plocka, men ibland kan man hitta någon fin bräda eller en lastpall som man kanske kan använda till något. Torka ved på om inte annat.

Rester av stormen ”Dorian” fortsätter ge oss vind och regn några dagar till. Vi väntar med spänning på att se hur havet reagerar.

#1

On a day like today, the wind blows from the southeast so we can hear the waves crashing on the beach. Out on the horizon we can see seagulls and sailboats taking advantage of the uncommon wind direction. Jenny and I sit by the window, drinking strong coffee and discussing how to trim the blackcurrant bushes as flies bump against the window in the summer heat. Tomorrow we should chop down two trees for next year’s firewood and if we have time, we should clean the rain barrels before this week’s rain. Maybe go watch the sunset before dinner too. This is the lifestyle we have chosen and we call it ‘landeliv’ – cabin life in Swedish although the literal translation would be ‘country life’.

We are Chris and Jenny and this will be our bilingual blog about living by the coast in Southern Finland. The plan is to share some insights and experiences from our cabin life. We are not sure how this blog will evolve but for now we will be keeping you updated through weekly posts about our living style.

Before we get started, maybe some background information would be good. When we started discussing moving out to the coast, we both had full-time jobs in Helsinki. Despite the city being so close to nature and offering endless conveniences, we felt unfulfilled and frustrated. Working 5 days a week just to have 2 days off was not an ideal setup for two nature enthusiasts; we needed more access to the outdoors. After two years of saving up, we left the city for the coast in the spring and so far so good. Everyday we get to set our own schedules as long as we also spend time preparing for the cold winter. This means doing things like getting firewood, painting exteriors and tending to our plants. In our free time however, the sky is the limit!

Our blog aims to be insightful and perhaps even act as an exercise in journaling our lives. Complacency can take over anyone’s day to day living and we hope that by providing a glimpse of our life out here we will remember to see each day as a unique and special day and not let each one slip away like the last one. Hope you will stick around!